måndag 22 september 2014

den 22 september 2014

(skogsvalvsamlas)


i skogsvalv
samlas de

skogsfolken
skådar
in i dimma


bidar stilla
dettas ankomst



så faller dimman isär


böljande
regnbågsmantlar
sköljer äng


höstregnen
bär djupmognads

röda
mantlar

*

(klarhetslängtan)

längtan
till klarhet


hand om hand
öga om öga

omhand
omöga


klarhet till längtan


hjärta
om hjärta


längtan till klarhet

omhjärta

inser jag sakta


det spräckta
spegelglasets bakgrund

*

(mask)


hon
lärdes

att

darra i rädsla för
att


alla skulle se
den

hon är


att de skulle bryta
igenom masken


se
det monster
hon föddes till


det var
monstret hennes föräldrar

viskade in
i

henne



hon blev aldrig
den som var

i deras ögon

*

(trumhud)

vindarna
dansar


in över
trummans hud


regnfötter


stampar jordgolv slätt


bäddar in
snubbelhinder
i spetsbårdade
sträckta jordlakan


här vilar
sömnen

vaggas in i vinterdröm

*

(natthjärta)


längtan till klarhet
dånar

i mitt natthjärta
skälvande
andas huden


ögonen svävar i ängsdimma


viskar
vem är jag
vad är mitt livsändamål


dimman faller isär


se dig
i ljuset av den du är



dimman slutes
viskar

du
är

jag är


längtan till klarhet


dimman faller isär

*

(”)

att vara en vind
en kastvind

vem vet kanske visar
kan ske
visar just den vinden tillitens urkälla

*

(”)

längtan till klarhet
det är ej svikandet av ditt hjärtsjälv
det är att skälva samt att
än då
vandra genom pupillens slutaröga
det är vackert
skådandevackert
då pupillen vidgas


Inga kommentarer: