fredag 12 september 2014

den 12 september 2014

(sprödtonad)



järngrytan


hänger i kedjor



molnhand håller
ringarnas
för


enade


girland


elden
värmer


källan av
regn

spröda
toner

stiger
ur


dimmans svepande
slöjor

smeker bergets

fall


landar

i dalen


där vinden andas


klocktoner


repet

vilar stilla


i


klockarens
hand

*

(bågbrutna)


brutna
ligger bågarna

vid
stranden


strängar bär
kristalltårar


i solvind
gnistrande


möter tjärnen
hjärtblad



vari näcken bär en ros
i vänster hand
rosfela


kvinnan
vid åhörande

ur bröstet sitt


demonerna fria


dimman omhöljer
hjärtblad
upplyser


sju vita näckrosor
sträcker sig

in i ögonvind

*

(pilarna)


pilarna
de brutna


gavs silvernålar


ur månmoders
klarhet


skärpan  löste
rosenbårdsknutarna


gårdarna
frilades


i rödas stränder



pilarna slog rot
lyssnade in i jordhjärtas sånger


pilarna
lades
i ljusfolkens skogsvärnarhänder


aldrig
bröt dessa pilarnas mening


aldrig
spände dessa strängen för hårt


alltid
levde bågen
förenad

med dessas hjärtbåge


cirkeln
är sluten

*

(kroppsminne)

de
lindade

hennes kroppsminne


i vita lindor


kvistar
givna  ur lavendel
ur rosenbädd


lade de
i hennes bröstskål



de lade henne i jord
slöt stentavlan
skivan
över



namnet bär hedarna
in i havet

upp
in
i hedarna


pendeln är
fullbordad

*

(uppregla)


ej längre
förmår hon


regla upp
porten


och det är
ej längre


hennes vilja
sluten
är


porten tills månmoder

viskar annorstädes


skall städet möta
hammaren


i elddans


skall nyckeln

stiga upp
ur


vatten


läggas i meningens hand

*

(”)

du kan smida dina planer
du kan tro planerna om att inneha styrka
planerna är inte livet
planerna är låt oss säga tankedamm
eller det engelska ordet dust

*

(”)


skogarna
bergen
det människan så att säga har runt sig
skulle ej tillåta människan allt detta hon gör
om skogarna bergen allt det människan så att säga
har runt sig ej visste den vidare meningen

*

(”)

tror du verkligen att elden släcktes
av människan vid eldsvådan
eller att elden släckte sig själv i beslutsfattande av
verkandemening

*

(”)


tanken, iden bär ej huset
grunden, livsgrunden bär huset
alla ras är ohörsamhet

*


(”)

störtskurar sköljer bort lagt damm
avlagringar
pålagringar
störtskurar sköljer bort den gjorda tanken
idéer
dessa tankar samt idéer är icke verkligheten

kanske är dessa idéer i en stund av stunder
iden
att vila i

björnen stiger ur idet

störtskurar
sköljer bort damm

allt är rent
doftande rent
till spirande

*

(”)

vanan omtöcknar dig
är
kanske ansiktsslöjan


Inga kommentarer: