(höstkorgar)
molnen
i
kvällningen
är
höstkorgar
sju jungfrur
fyllde korgarna
med
ögonpärlor
skimra
skimra
viskar sju
jungfrur
i aftonvagn
dragen av
sju gånger sju
svanhamnar
pärlorna skänkte
ögonen
klarhet
*
(ögon fyllda)
ögon
fyllda med grönt
djupnar
in i svart
känslan
en eldorkan
sköljer upp
över
vrides en trasa
i hand av
ymnighet
tromben
river
upp
lösöre
pupillen krymper
drages samman
egna armar
tröstar
ögon fyllda med
grönt
så
trött
så
trött
utmattad
*
(kvällning)
kvällningen
rör lätt vid
ögonrymder
skådande i intet
molnen skänker
träd
vars kronor rör
vid
havs
spegelblanka
trädtankar
andas
molnögon
kisar
ljuspelare
skirblå i styrka
sträcker vägar
hägrar landar
i öhänder
*
(halvmånestrand)
stranden
en halvmåne
i silver
andas bara
fötters
minnesgivelse
stranden ett
leende
ansikte
ser sommarbarnen
i närvarande
frånvaro
vassen susar
höststämma
snoken talar
i
ekovinden
stranden
hör en kvinnas
tårar
förenas med
havet
han kom aldrig
till
min öppnade hand
så
sluter jag
handen
tills knogarna
vintervitnar
(”)
dina rötter
består ej av en enda rot
rötterna är
faktiskt ett grenverk
en symfonisk
verklighet
*
(”)
tag dig icke an
det du ej kan svara till
visst kan du
skola dig
fråga dig varför
du ej kan
svaret är ditt
hjärtas vilja
det du ej kan
svara till är troligen
ej en av dina
rötters knoppar
allt har en
mening
stundtals är
meningen en maning; icke detta
*
(”)
det är alltid
svårare att säga nej än ja
eftersom det
oftast mottages i eller med negativa aspekter
få
kan ta ett nej
*
(”)
även solen vilar
i moln
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar