(stormstegran)
stormen
stegras
i det vidgade
ögat
så länge i sömn
så länge inlåsta
nycklarna löstes
ur kedjan
pigan bar
bar pigan
stormen stegras
bitarna
lägges sakta
in i klarhet
och havet är en
spegel
i din hand
*
(icke)
och jag kunde
icke
vandra
med fjäderlätta
steg
taggarna
drevs
in
hullingar
drog stegen
in i
tyngdsörja
*
(ur mannavind)
man
ur mannavind
av mannaminne
hör du
sländan vandra
ned
vandra
upp
ser du molnet
varur trådar
förenas
man
ur mannavind
av mannaminne
porten min
steg du förbi
såg ej handen
min
i molnet av
ur
urd
hör
sländan
oeftergivligen
mana dig
man
av mannaminne
mannavind
ur
man
*
(flimmerlåga)
så
är lågan
i min hand
flimrande
andning
pulsen
sackar efter
smärtan driver
hjordar in i
fållor
brännjärnen
ryker
jag
står vid floden
tvagar hudar
rena
från brännmärken
*
(det vet jag)
dina ögon
det vet jag
kan
låsa upp det
låsta
av sikt
avslöjas
beslöjad
avsikt
dina ögon
i kommande
det
vet jag
är rena
är befriade
du bryter icke
stjälkar
du
lägger en
ögonros
på min tröskel
inväntar min
stämma
*
(”)
gnistan tänder
icke lågan
gnistan är
inseglet
kommen till låga
tänder lågan
ljusets eldens
låga
*
(”)
gnistan är lågan
hälld i en sil
ett såll
är lågans delar
delarna bär
inneboende en strävan till
varde låga
*
(”)
så vad är elden
vad är lågan
vad är gnistan i
en icke samverkan
är helheten
verkligen så svår att inse
*
(”)
alla dessa
sönderdelade meningar
är det underligt
att kaos råder
pusselbitarna
viner i luften
i oordnat kaos
ordna bitarna
låt ordnat kaos
råda
lägg pusslens
meningsskönhet
älska pusslen
det
gör
barn
gamla människor
ofta likaså
älskar att se
helheten falla
”på plats” …
läkedom
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar