askens källa

det vandrar en kvinna
i höstens äng

kvinnan bär hösten i händer
i sina
händer


hon har kardat ullen med elfenbensfingrar

sländan
spann vid
askens källa




i kjolen den vida långas fåll
har hon sömmat in
tråd

hon hör
lammen springa i
himmelsängder



och kjolen den vida är hennes smekande händer
fröpärlor samlas i trådens ring


i natten vid elden
lyssnar hon stilla


i gryningen kan du se
glöden


eldens slöjor
skriva
orden