haven lyssnar
hör
strömmar in
in
in över strändernas kokande gryta
explosioner blommande vita visar mandelblomsögon
med mjuk lotusservett smeker hon vitmasken av
stelnade masken av
befriad andas en geisha
kinder andas
purpurvind
sakta lindar hon av sig sidensjoken
tunga
drar pinnar stickor ur hår
rister ut
skakar ut
svart ebenholts
rinner utmed hennes rygg
djupa sånger
vattenfall av
ebenholts
hon svänger sig i cirklar mjuka
dansar i nattskrudens tempelsång
fri
snö har landat i dina händer
marker är pudrade
vindar andas
pudersockret har smält i natten
florsockret har smält
hon stiger ut genom risgardinens träramar
vandrar till marknaden iklädd tunna medföljande flor
i korgen landar frukter
till dagens gärning
barnen väntar den visande moderns kärleks ögonblick
de stiger ur fjolårsgräset
vävarna
pärlfingrar stämmer trädens harposträngar
utan beröring sinar liv
utan beröring sinar liv
sinar
sinar
liv
liv sinar
utan beröring
kvinnan är ett vissnande blad
faller faller bort
bortfallande
utan beröring sinar liv
blicken strömmar vidare
in i det höga gräset
pälsen andas fukt
isar lagda
knakar
spricker
exploderar
vitblommande
trumpeter
häller toner
himlar är
turkos fyllda med eldslingor
kattungar slickandes grädden ur faten
vid spiseln
skymningsspann reser med kvällssolstoner
in i aftonland
däri seglar spända dukar
hon står i kammaren
han står i kammaren
målar med mjuka penslar
purpursolen
fyller
mina ögon
orden
klättrar stege
skuttar
gladeliga
upp
åker kanna
tindrande
ned
orden
klättrar stege
rutor
trummar
med fingertoppar av regn
dina händer
smyckar
mina axlar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar