hon tömmer hjärtcellen
river hudens tygremsor
så tunnslitna
möbler plockar hon
isär
skruv till skruv
efter
vaggar spikar ur ramar
dynor plymåer löser hon sömmar ur
fjädrar dras samman
fåglar
flyga
ur sits
stålfjädrar spiraler
skänker hon
gräshoppsbarnen
fönsterglas
dryckesglas
vaser
skålar
smälter hon
ökensolen leder hennes nattvandrings stjärnfärd
inte ett moln skymmer
tallrikar fat koppar
löser hon i regn
vackra
regn
hyllor plan
väggar
flammar i bålet
gnistor färdas
målningar gjorda
färdas
eld
hon lösgör blad ur pärmar
läser orden
lägger blad
ett efter ett
till
elden
kanske odlar hon ordfrön
till
vad
slutligen
är boplatsen
tömd
hon stiger i
flamman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar