jag har sett dig vandra i skogarna
kjolen din är lång vid skogsbrun
manteln din är mossgrön
smaragdgrön
fötterna dina är ej synliga
dina kjolar
sveper in
dina händer är mjuka ändå knotiga
ansiktet
är alla åldrar
ögonen
de är vackra
skiftar med ljusvandringarna
skuggvandringarna
håret kanske lav kanske silvermoln
kanske kan ske
vackert är det
undrat har jag stundtals
vem du är och vad du gör
blicken min har flutit över ängen
duvhöken svävar vida cirklar med solen i bröst
blicken söker rörelse
ängsgräset vajar
ännu silverplymart
det står en man vid utkanten av ön i ängen
han håller vänster hand ut
vad håller du i din hand
den högra handen lyfter han
sveper mjukt av den röda luvan från falkens huvud
en bjällra höres i vinden då falken lyfter
falken
höken svävar
ögonlystrande
ritar cirklar i luften
bliver kvar i
vindstilla
möte
enhörning betar lugn i gräset i gryningsstämma
nynnar den vackra bilden in i falkenerarens bröst
månskära i natten stjärna i natten
silverdalen andas frid
bjällra
bjällra
bjällervind
spinner spindeltrådsvävens
drömmar
blicken svävar helt nära kanten av ängen
höken falken
rör vid min rygg
stig in
hon sitter vid kärret
rör vid vattens yta
rör
vid
stilla
kom fram människokvinna
ser du kärrets flätmönster
en vattenkorg
i varje
ö
andas
dröm
se alla fällda stammar grönmossebärare
vi måste röra vid vattnet med våra fyllda sinnen
de behöver våra hjärtans glöd
vi rör vid vattnet
utan ord
rör in
tystblads
rena
bjällra
bjällra
bjällervind
spinner spindeltrådsvävens
drömmar
med ens lyfter bävrar
grinden
bäcken porlar
kärret ler
i söder synes himlar andas purpurband
violetta purpurbårder
barden sitter vid
tallens fot
spelar
på ormbunkens strängar
i väster synes himlar brinna
andas eld
sjööga ler solförnöjt
svanar lyfter skymningsmantel
in i vassens vaggande händer
susa
susa
stilla
jag vänder mig till henne
hon är ej där
åter ser jag henne skrida
ser henne samla fallna pinnar grenar i kjolens långa följe
ser henne stiga uppför berget
berget med mjuk gråmossa med lingonris samt blåbär
ser henne bygga en hydda
tända elden
röken faller nedför
till ängen
är dimma
eldögon glimmar i kvällsandning
var icke rädd vi
värmer
edra frusna rötter
natten vandrar
månskära i natten stjärna i natten
silverdalen andas frid
bjällra
bjällra
bjällervind
spinner spindeltrådsvävens
drömmar
i gryningen släpper hon pinnar grenar fria
det växer träd nedför bergets sidor
trollslända spinner gryningskällas stämma
myror lindar pärlhalsband runt bergens vrister
så många gånger har jag sett dig bygga hyddor
sett dig släppa väggar fria
bygga din hydda på en annan bergstopp
vid skogens fötter
hon viskar helt nära
ja jag bygger hyddor
lyssnar
var
räds ej då jag ser dem rinna in i bergen
dansa i skogens vilda
hyddor är vackra
stackar
hyddor är
ser du kärrets flätmönster
en vattenkorg
i varje
ö
andas
dröm
vi måste röra vid kärrets stillastående
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar