(blickstilla)
hon står helt blickstilla
inte en krusning
är synlig
i ögonglobens
hav
speglar
vindnära
plymdansers böjda
det glittrar
ett fjäderkorn
i hennes vissnade stigar
hon står
helt
blickstilla
*
(själsöppnan)
allt
medan
själar öppnas
sipprar regn
in i bergens spruckna fingrar
harpans strängar
är lagda i träda
djupt i bergets öga
däri
vildblomstren
doftar toner
*
(kom vackra dag)
kom
vackra dag
in i
mina händer
ut ur
nattens månsilversjö
slut mina ögon
lyft mig bort
ur mina smärthänder
älskade
skjut pilen
avsluta detta
*
(lövtäcke)
löv täcker
fönster
hakarna är
lagda på
strormarna
kan komma nu
rutorna skallra
glasen skall spricka
skallerormar
fylla ljudspiralen
shamanen
tänder kryddbladsläkningens
hydda
*
(skrid)
skrid till verket
bred ut min hud
skär
såren rena
tatuera scaraben
du
vackra
scarabe
rulla mig
dit
däri
jag kan välkomnas
*
*
(grenbädd)
träden
flätar grenar
i grenbädd
vaggar dessa
molndroppar
ur månglöd
frukten av
mognar
i järnregnens
drakvingsblods klarstämma ren
stenringen
sluter
vishetsstämma
menhirer
skimrar guldglöds
kopparklanger
triliter
skrider in i
mitten
solskådan
upplyser natten
i månregn
silverfloden sköljer arken
hon bär
*
(månängsfamn)
hon
är kommen åter
silverskålens
månängder
synbara
tydligt
strör hon
stjärnor i blomskålar
drömfjädrar
*
(osagda)
det osagda
är tysthängen
bär
i drömträdets krona
vattnar
rötternas
spruckna stämma
*
(nattänk)
jag tänkte
på
dig
i denna natt
hur jag
låg alldeles stilla
lyssnade in
din andning
glädjen i
upplevandet
av
våra hjärtans
längtan till
samandning
*
(dagtänk)
jag
tänkte på dig
i denna dag
hur du
ömt rörde vid min hand
hur du
ömt
slöt mig i din famn
jag hade drömmar
vilka jag aldrig
öppnade
för dig
*
(jag har tänkt på dig)
på vägen
till hassellunden
tappade jag
livsinspirationen
havet gråter röda tårar
järnklanger
ur
dalens klocka
örnen har mist en vinge
vem nedtecknar nu orden
skorpionen
i stentriangelns
ökenfärder
lagda
cirkeln har cirklat varven in i
lod
träden är
en flätad bädd
vari dolken
ej når bröstets
hamn
för att orka
väckte jag trastens boning
jag har tänkt på dig
den värme jag höll åter
tystkronor susar
havets strand
kallar
dem
dem vilka vakat med
bergens
rosor
mannen
kvinnan
stiger in i hav
omfamnar
varandra
dropparna
i havet
glittrar
helhet
tystkronor vaknar
jag tänkte
på
dig
i denna natt
hur jag
låg alldeles stilla
lyssnade in
din andning
glädjen i
upplevandet
av
våra hjärtans
längtan till
samandning
jag
tänkte på dig
i denna dag
hur du
ömt rörde vid min hand
hur du
ömt
slöt mig i din famn
jag hade drömmar
vilka jag aldrig
öppnade
för dig
det osagda
är tysthängen
bär
i drömträdets krona
vattnar
rötternas
spruckna stämma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar