strandbård

du gav mig

din hand

i dimman syntes handen

skymta

du ledde mig

över floden

vilket var in

i stugan brinner en eld

vid hjärthärden

du rör om i glödbädden

gnistor dansar

jag ser ett oss

vakna

jag är en flyende vind

varvid dörren slår mig i ryggen

du viskar ömt

jag lade aldrig en tröskel

ty jag upplevde dig darra

fly mig

ej

vi är väntade i de vackra stigarnas

klangbörd

du ritade med ögon

mönstren

visade mig strandbården

lyfte vattenrosor

samt lade bården

höljande runt mina axlar

detta är mina händers

vilja ur hjärta

vi är

väntade

jag stannar i ett av de flyende stegen

iakttager

hudens lyssnan