(bergskam)
han glider
nedför
klippan
klippan är
berget
med mossa av
månmoln
bergsås
bergskam
hon kammar en
dotters
utsläppta silver
flätar
gyllenband solröda däri
det dansar en
kvinna
för en man
på ett berg
där
dansar hon alltid
bergselden
tonar
röd
han väcks
av fågel
rödbrösts
tonvingar
den
vilken vandrar
till sjön
*
(vinge skadad)
hon bär en
skadad
vinge
den högra handen
vreds ur led
vingen
släpar hon efter
säg mig
fågel
vad
har hänt
*
(du
vackra hand)
så älskar jag
dig
du vackra hand
i vilken jag är
upphör ej
upphör aldrig
med
nyfikenheten
detta
vetgiriga
barn är nyfikna
hjärtat
viskar
pärlstigen
och detta giriga
är det vackra giriga
detta är att omfamna
alltet
i
förundrandes
beundrandes
kärlek
*
(tätt)
han lägger sig
tätt intill
marken
morgonhudens
fuktade in
i djup tonande
din
närvaro andas
ännu
dina steg
här
vandrade
alarna viskar
hon steg in i
sjön
hennes ådror
puls
rör vid din
strand
han viskar
de ännu orörda
orden
*
(bergsvioletta)
bergen bär
violetta mantlar
skira slöjor av
vitt
herden
följer stigen
molnen nynnar
olivträden
in i dalen
är deras
vilokälla
bergsskönhet
fyller
herden ögonrymd
där mötte han en
kvinna
*
(barn vackra)
barn
vackra barn
vattendroppe i
havet
skymningsdagg
gryningsdagg
barn vackra barn
i hjärta
i
hand
så är
vi
barn
i skönhet
*
(målar)
jag målar
med aska
pannan mins mitt
en droppe
källvatten
i skålens
kristall
ett korn av salt
kom ur midhavets
slända
hon spann vägen
ur tråden
asken visade hän
i givelse
i fjärrans nära
tänder jag elden
askan bar till
*
(”)
töm dig på allt
det du vill
sakta ser du
allt klart
*
(”)
töm dina händer
på taggarna ur ditt bröst
lägg taggarna
varsamt i strandens jordmån
se taggarna
blomma
lägg dig helt
stilla i floden
skölj dina ögon
i det tömda
*
(”)
rörelsen är ett
sammantaget mirakel
minns att
mirakler ständigt är närvarande
ty mirakler är
just
liv
liv är en
inandning i utandning
så det tagna här
är inte stöld
det är ditt tack
att jag är i rörelsen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar