onsdag 16 juli 2014

den 16 juli 2014

(vindglöd)


vinden glöder
i kärlek

havet
speglar
det ansikte
vinden en gång

drömde


så många drömska
ögon
möten

vinden
en man

såg en gång i sanden
hennes ansikte


andandes in marknadens dofter
nejlika kanel

hörde hennes bjällror
mjuka


klingande

så vacker
hennes gång


vinden ber havet
lyfta henne ur
djupen

vari hon
gömde sig

för världen


med de spruckna händernas skärvor

*

(tistelträd)

träden
tistelträden

bär
djupt violetta blommor


vingfolken är samlade
i kronhavets
nektarhänder


tistelträden
bjuder

bärnstensdroppar

*

(flodman)

det sitter en man
vid en flod

lutad till trädet
med den vita stammen


mannen
spottar kärnor

kärnorna är
ädelstenar

till den
vilken lyssnar in

*


(nattfågelston)

nattfågels
ton

svävar i nattens fält

vindar
böjer bågar


regn är de spända strängarna

stråken är den lagda pilen


du
är

instrumentet


du håller i hand

nattfågel
bjuder upp till dans


i tonen
vilken svävar

fri

*


(”)

tro ej att allt motsägelsefullt strider mot varandra
det är väl snarare så att detta  dessa väcker
istället för att lägga snaran runt halsen
det är egentligen bara
enkom
människan vilken strider
alla andra strider är övande
så skulle även de mänskliga striderna kunna vara
övande

*

(”)

om du ej förstår min upplevelse
det jag försöker säga
så får jag leva med min upplevelse
då är det du ej ser
svaret på min fråga
så får jag släppa din förståelse
in i förståelsefloden
tills den förstår

*

(”)

förståelse kanske kan liknas vid förlåtelse
det finns många floder och alla är de en

*

(”)

orden rinner
regnar
in
i
genom
som vore orden trädens
trädets krona
hur kan språkstämman vara etts ens
språkstämman är allts
ej en egendom
möjligen egendomlig
näri lyssnandet upphört

en droppe kan du icke äga
droppen sjunker in

och går det att egentligen

äga

(”)


kullkasta
gärna
iverns tänkta planer
varför tror ni stenmakaren vilken lade torget
med kullerstenar
bar händer
fyllda med
kärlek
med
tålamod
läste han möjligen
mönstren

svarade han stenarnas väg

*
(”)

vet ni verkligen ej att allt är träd
är detta ett ologiskt påstående
är detta att fråntaga allt dessas vara
inte alls
det är en verklighet med djup
kärleksvisdom
era tankar är enkelriktade



Inga kommentarer: