(läsittning)
han sitter i lä
lutad till
väggen
rest vida
från
bruset av
stadskärnor
en cello
håller han lutad
till bröst
varsamt har han
stämt
blodet i
strängarnas
tonarter
han lägger
vandringsstråken
till
i städerna
ljuder helande
öronbalsam
snäckorna i
havet
ler still
så är det
*
(lågsamtal)
lågan i
ljusskålen
ler i
värme
tystnaden är en
vinge
vilken vilar
runt min rygg
tystnaden är en
vinge
fjädrar är
skimrande
i natten
lev i mig
och du skall se
gardinen fläkta
det
är
din andra
vinge
delen skapar
helhet
*
(ögonberöring)
rör vid
mina ögon
moln
med klarnade
drömmar
väv skruden av
skymningsdagg
daggens
pärlor
möt mig
vid grindens
aldrig
slutna
viskar
rosen
med röda blad
*
(präriegräs)
präriegräset
susar
böljande
floden
en glittrande
drake
en gång betade
de
stillheten
i skönhet
visade
de
hän
de slogs ned
av snaror
av skott utan
hjärtblad
musköter
med ej
doftande
muskot
floden
glittrande
hästdrakar
viskar gryning
präriegräset
susar
böljande
*
(blådans)
de dansar
i blå toner
lägger slöjor
i skikt
blå stiger in
i fingerblad
klock klangen
är ängens blå
danserskor
*
(”)
det går att
gömmas i tankebanor
dessa är icke
stjärn – planetbanor
dessa gömmer
icke
det behovet är
ej verklighet i tiden utan tid
i sfärernas
toner
tankebanan är
illusionen av ditt eget maratonlopp
*
(”)
det går att
stadga det brutna
ej med baktankar
eller bakbundna händer
med hjärtat går
det
och läker det är
meningen medvarande
*
(”)
kanske är
vilsenhet vägen till klarhet
tecknen är
skrivna i dina händer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar