pressade händer mot bröstströmmars
rödsmärta
tig
tig
var tyst
var stilla
det vandrar förbi
går över
går över
över
över
går
mitt förstånd
den tigande brast
händer snörde upp stämma
ur hennes
djupkälla
forsade
silverfall
den tigande tömdes
vingar bar henne bortom till
visshet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar