samtal

Du viskar in i natten;
Vad är då vindarna,

Är vindarna en vind eller är vinden, vindarna.

I grynings slöjor står du,
vänder din ansiktsslöja till vaknande ljus

Känner en lätt bris vidröra
fingertopp snuddar vid din ansiktsslöja

Du andas, känner doften av daggdroppar, ren klar andas morgonanden

Dina ögon är slutna, inneslutna i grottor, elfenbensgrottor,
elfenbensgrottor, ögonhänder är dessa grottor, nu lyfter de dagg in i dina ögons regnbågsbrunnar, tvagar linserna med klarnat ljus.

Åter känner du vind, morgonvindens mjuka beröring
hel hand smeker din ansiktsslöja till ditt ansikte
Ditt människoansikte formas in i dag.

Du öppnar dina ögon

Möter rörelse över allt, vida om kring i allt, andas rörelse,

vinden är vind, är vindar, är mångfald i en,
Vinden strör livsstoff in i dig, till din själ, lyfter rörelse in i liv.

I natten lyfts haken av
snidkarmar

svartglasskimmer, fönsterskiva öppnas

nattluft andas


andas skirgardin

svagt anas hon
sitter med båge
nålen vandrar upp och ned i mjukrörelse
hon sömnar, sömnar rosendröm


nattluft andas


andas skirgardin

hon dansar mjukt runt ditt längtans hjärta

är en önskebrunn

vind lyfter liv däri.