dammet virvlar bakom honom, hästens hovar är dånande
han spränger över vallgravsbron, slottsportarna öppnas,
han drar hårt i tyglarna, hästen stegrar sig
det står fradga ur hästens mun
näsborrarna är vidgade
ögonen lyser eld
ryttaren hoppar av hästen
det vita löddret, svetten rinner ur hästen
vita havsanemoners floder
hon faller samman
ryttaren har en skriftrulle, han slår ut den
läser med hög stämma;
ett påbud har gått ut
Om liv
hon reser sitt liv
ögonen blixtrar
mun doftar
ros
hon bär en huvudkrona av vita havsanemoner
vingar vita flyger ur bröstgård
hon
utropar;
i skönhetens värld
skall de yttre templen rivas
de inre skall leva
dit skall vi
vandra
i liv
med eldsfacklor i våra händers skålar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar