Hennes skrud är trasad
trådar
hänger lösa längtar helhet
håret det en gång vackra böljande
hennes kvinnofägring
har mist sin lyster
stegen är grånade
utan dansliv
hon öppnar bröstet
ropar
Älskade se min grav
tomrummet du efterlämnade
mitt hjärtas vingar är dig givna
de höljer dig varsamt i kärlek
mina steg tynar sakta bort
mitt hjärtas kärlek förblir din gåva
Älskade lev lycklig
låt min gåva
bli din
kraft
var kärlek i livet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar