skriar tjuter i vanvetts skräck, vågor stegras skyhöga, rullar om, är en sjöorm, ett sjöodjur, vänder vrider på sanningens ord, falska toner vrider sliter skär i själens rena marker
Anden värnar om, fågels vinge lindas om.
Stormar kastar skeppet hit och dit, gastkramande är nätterna strupen snörs samman, läppar spricker, ögon stirrar oseende ut i fasa
Skeppet slås mot klippor faller sjunker går på grund, lasten sprids åt väster, åt öster, norr och syd, livet är utspridda vrakdelar.
Kroppen slungas nedåt, vågor lindas om, bär den djupt
Djupt ned in
Andas icke mer, ger upp
Vågor känner hjärtas rop
Kastar kroppen upp på strand
Flämtar
Flämtar andas in
Solen värmer
Livets kamp
Tanken flyger
Kroppen livet ser fågels vingar
Vet var tankens hemvist är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar