det ligger ett sandkorn på stranden
hon har sjunkit
så djupt in i
att ej
vilja synas
det ligger en pärla
på stranden
väntar
din
blick
väntar din hands
lyftande
vilja
till
*
(underseende)
kanske rädslan är fasettens öga
kanske ser rädslan
bak
stängda
ser
under
unders jordiska skeenden
ting
kanske rädslan
ser mer än
orädslan
visst gör den det
ty rädslan är
den nakna huden
din
sårbarhet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar