det finns

natten andas stilla
mjuka vindar

det finns ord
så finns det inte ord
alla är ord

de ord vilka finns
håller inte finns i handen

eld brinner i allts hjärta
i hemmets mitt andas hjärteld

finns
blåser mjukt in i den nästan slocknade
glöden stiger ur svarta moln
blygt kisar en låga
drar sig samman
stiger

möter finns och inte finns

finns släppte ej handen

kom vi sätter oss här

förtälj mig dina vägar
säger finns utan tal

inte finns andas in
ovan
att
tala

det var så länge sedan
så mycket oreda
så mycken smuts
en bön har jag innan jag länar
se mina fjädrar
putsa dem med varsam
näbb

låt mig flyga in i vinden

röra vid trädens mjuka andning
sprida rörelsen

landa i ängen
växa
gro

bli

finns omfamnar inte finns

så skapar orden

katedraler
tempel

hjärteldar

elden
i hemmets mitt

fäller tårblad

så vacker är rörelsen
och tårbladen

skrider
strömmar

in i jorden

det finns en plats där röda eldrosor växa