(mjuka händer)
de mjuka händerna
tager
min syn
inom sina
viskar stilla
brunnen
är fylld
brunnen sinar ej
händerna mjuka
de
leder min
syn
inom sina
vi vandrar
osedda
i snötäckta marker
kristalljordarna
bär oss
vi lämnar spåren hädan
efter oss
spårlösa är
stigarnas skönhet
i det hjärtat talar
*
(vad viskar)
tvenne
lågor
tända
vad viskar
ditt högra
i din vänstra
vad viskar
ditt vänstra
i din högra
sakta
viker hjärtrosen ut bladen
*
(sinakälla)
i sina händer
ser hon en sinakälla
i nätterna
ber hon lyktfolken
vandra med henne
bliva
städse
vattna min källa
med
är
*
(sot)
mjuk andas
hennes dräkt
vem sköljer sot vid floden
vad skönjer
stenarna
i askan vilken förs
av vinden
hon lindades
i violetta djup
sömmades med rosenbårder
månskäran stiger ur
pannan
pannloben
facklan tänder bädden
mjuk andas
hennes dräkt
i vitas städer
*
(snöfågel)
det landar
en
snöfågel
i min hand
smälter in i hud
snöfågeln
var
den jag
var
viskar
lev
och jag gråter
ty jag vet ej hur leva är
istapparnas toner
är
vackra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar