(kammare)
i kammaren
står en gryta
rostad med titthål
hon lyfter
grytan
detta är ett ödehus
lämnat
i enslighet
tröskeln bär tramp
stamphål
dörren är sned
fönstren mosaiker
hon bär en kvast med
sopar rent
håller grytan upp
skådar i titthålen
ler
du liknar en mörkerhimmel
med vita blomster
anemoner
havs
och grytan ler
läker samman hålen
tar emot vattnet
hon giver den i kärlek
detta är ett
enhetshus
här lever vi i sämja
och huset porlar
glädje
i soldalen
där solsvanar simmar i sjööga
*
(inbäddad)
inbäddad
i tystnads vita kronskogar
andas rosentemplen
safireldar
gnistrar
stigna
ur
stjärnhöga
vårblomstren
så
vita frön
*
(allt
detta)
allt detta
vita
doftande renhet
doftande
salighet
fridsbärare
in över hennes
sargade hud
revor i väven
helas
ur kristallbergs
händer
*
(snöfågel)
snöfågel
landar
i ekens
krona
eken
i ålder
är handen
fågeln
snöfågeln vilar
stillhet i
skådar
gräsets
sidenmantlar
sammetsmoln
kargheten
är lagd i
minnen av
ickeär
detta
är
visdomsstämmor
allt är enat
*
(”)
när snö är fallen in
faller
kan det upplöstas skönhet anas
*
(”)
andas in snötystnaden
detta är ljushelandet
*
(”)
så är du trädgårdsmästaren vilken håller
dina rottrådar i hand
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar