(steneld)
kvedosånger
ljuder
hedarna gråter
klipporna
skälver
svartklädda i
dok
skrider de
stenar brinner
i ringen
steneld glöder
hennes hjärta
hördes brista
så länge
bar hon orken
svartklädda i
dok
skrider de
vindarna smetar
klädena tätt om
bär stegen de
lyfter
hennes kropp
lägger de
i bädden av
hedblomster
den vilken
vaggar i havet
steneld
glöder stark
klippor skälver
kvedosången
stiger allt högre
eldpilen
läggs i
långbåge av hans älskade hand
nådde ej fram
nu släpper han
pilen
hennes eld
förenas med
aftonhimlen
allt
är
stilla
vid hans fötter
stiger en ros
helt utan
törnen
flyger en fågel
av sällsynt art
landar i hans
ögonbo
älskade
möt mig
i grinden där
sjöarna förenas
*
(spinnrocken)
spinnrocken
vilar stilla
ullmoln
grånade
i korgen minns
minns bergen
hedarna
doften
doftande gräs
hans händer
floden
hennes händer
grånade i korg
hopsjunkna
spinnrocken
torkar ut
ekrarna släpper
hennes fot är
stannad
fingrarna lagda
åt sidan
hon sitter
intryckt
i ett hörn
bilderna vandrar
i sidenstrofer
hon minns
molnen
vilka höljde
hennes ögon
*
(äng)
äng i frost
drömmer
siden
frasdande
danssteg
kristallkronor
svepande
rörelser
äng
i frost
gnistrar i
solhand
*
(detta)
detta
är
vägen
sägs det
den vägen sjönk
samman
sandslottet
gnistrade
sol
havet vätte
springande
fötter
sprang ned
i havet vaggas
sandslott
gnistrande sol
*
(”)
det handlar ej
om tro
det handlar ej
om
det vilket är,
är att inse insiktens visshet
*
(”)
tillit är den
vikta tranans utbredda vingar
*
(”)
i hände landar
alltid korn av sannhalt
*
(”)
manipulera är
lögnens utfall
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar