silverhav

silverhavet

öppnade slöjor

hennes ansikte strålade

längtande händer ut

solen skred in genom skymningspasset

rörde vid hennes längtan

träden utandades grenar

grenar utandades blad

träden utandas grenar

grenar utandas blad

vinden kysser träden

orden

sprids

vida

silverhavet

öppnade slöjor

hennes ansikte strålade

längtande händer ut

solen skred in genom skymningspasset

rörde vid hennes längtan

utandas

träden utandas grenar

grenar utandas blad

vinden kysser träden

orden

sprids

vida

ögonsol

den enögda blickar vida ut

ögonsolen växer

detta öga är ett blad

ellips

en bladellips

i mötet med skönheten andas själsträdet

ögat brister

ansiktet har tvenne synliga ögon

ellipser i ögonvingefamn

den förädlade synen

vidgar seendet

prana

varje blad

visar vägen

se bladen

två i en

en i två

i detta själsträd

visar bladen vägen

prana

muskelminnen

jag har ont i mina muskelminnen

ty däri planterade jag

alla de ord jag

ej

tilläts

säga

jag säger jag

det kan vara du

ty så är det med dem vilka tvingades

tvingas behärska orden –

behärska sig

för att ej störa

detta behärska är inte att likna vid hantera – kunna

hantera – ha ordförståelse

detta behärska är att strypa flödet för att vara till lags

uppståndelse

och jag säger eder

döden

är icke

död

döden är uppståndelse

så är kärleken

intet utan död

ty kärleken är

uppståndelse