hon sträcker honom
ur vinterstormar
gralen
till hans
hand
han lyfter gralen till sina läppar
ser in i rubinrosens öga
modern
kvinnan
stiger upp ur dimman
de vandrar hand i hand
sida vid sida
ser världarna runt sig
med sig
utan att kväva sig själva
utan att kväva allt med sin snäva kärlek
trädet skilde dem åt
utan att skilja
längtans kala kvistar
pärlornas knoppar
bladfjärilars smaragdglans
blommande körsbärsträd
frukter bär
doften
helar
kärlekens mening
vindens moder viskar mjukt till dem
krona – rot – stam,
i stammen, er kärleks mening
däri möts ni
så bildar alla stammar katedralen
vari ljus andas vari värme stiger
detta är
vad era händer skapar
era ögon skådar/genomskådar
avtrycken edra stiga lämnar ger
se så många barn det dansar fria
i kronängdens jordebörd
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar