syrenen har börjat svälla
fåglar kysser häggen
tonerna är
ljusa
stenmuren skimrar ur frostgrepp stigen
lavendeldoften dröjer kvar
genom årsvandrarnas
färder
kanske drömmer lavendeln
de vita fjärilarna till
långa vida kjolar rör vid de ännu slumrande
trappan leder nedför
stenar förtäljer
händers
saga
vilka så mjukt lade dem tillrätta stenplattorna
de lutade för mycket ned
stupet växte allt
brantare
stenplattorna
trappan
berättar fötternas sagor
vilka så mjukt rörde vid
där är platsen
i en cirkel av rosor
gamla kronvarvsrosor
vita röda klätterrosor
irisen den gula
narcissernas följen
snödroppar
scilla
vackra scilla dansar i cirkelns liv
där är platsen
jasminen höljer med grenar kullen
isen har smält i den lilla dammen
vattenögats vattensmycket
fåglars vingar rör vid
droppar
sibirisk pion
sibirisk
bolltistel
humlornas brummande höres
drömmande
kanske slumrar de
i muren
stenmuren skimrar ur frostgrepp stigen
hjorden travar med resta rörelser
manar svansar böljar
kaftaner långa
stövlar höga
strålande målblickar
hon ler i kärlek
hon vilken allt flödar genom
hennes sköte
platsen kullen återkallar uppmärksamheten
där växer en magnolia
ännu spröd
minns
händernas saga
minns ögonens saga
du väckte det vackraste i mig
det väckte min rädsla
här står jag med mina ouppklarade rum
klarhet var min önskan
jag bad ordlöst händerna klippa rent det
vilket skymde sikten
jag vågade följa din rörelse
vågade stå kvar i stormarna
vågade vara liten
det vilket gjorde ont var att se det min tilltro gjorde
du väckte det vackraste i mig
det skrämde mig kanske
för mig själv
det gjorde
mig rädd
här står jag med ouppklarade rum
du väckte det vackraste i mig
lyfte stenar varsamt runt mig
lade stenarna till värn
bäddade in mina rötter
med mjuk mörk fuktfylld jord
planterade lavendeldoft hos mig
blommade
det har jag visst glömt
trots att mina grenar är nakna
fågel rödbröst brukar stanna en stund hos mig
på sin väg till häggen
till syrenernas violhav
koltrasten kanske
återvänder
en dag
från denna plats kan jag se
träden släpper röda fjärilar
fjärilsblad kysser solens violetta regnbågshinna
ur blå drömsten
runt min hals
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar