hon ser vinden svepa ut
mjukt
blåsa
över sanden
fingerfjäder rörelse
sandmandala
sjunker
in
i
himmelsmaneten
seglar
vida
molnen är i skirblå slöjor
molnen seglar ej i dessa trakter
hon ser två i
ett purpurmoln
ibland sker det
då kastas
blixtar
eldklot
viner
åskan dundrar
åskskeppen far
stora ekrars hjul rullar
släpper
torra
regn
utan
droppar
och stränderna andas
iskylda
ändå ser hon detta moln
det seglar
ej
moln
i dessa
trakter
molnen är i
skirblå slöjor
synes ej för ditt öga
jag vattnar dina fötter
hon ser ur
sanden hennes händer
sträcker henne
mockasiner
pärlbroderade
lyssna till jordens sånger
var gång hon glömmer
fingerfjäder rörelse
rör vid hennes mjuka pärlmockasiner
sydda av månväv
av hjortens hindens stigar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar