elden hade
sakta
falnat
hon huttrade i den gistna kojan
en pinne skuttade in genom
rökgångens
sotglugg
lade sig tillrätta i hennes handkupa
än är det ej din stupa
hon rörde
om
i den falnade elden
glöden
flämtade
flimrande
begynte måla kojans väggar
helade de
gistna
lederna
med
cinnoberblad
guld
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar