pilträdspilar

pilträdet skjuter ut pilar

pärlor

gnistrar

i nattens månhav

hon strör ut

diamantbär i ängens skopa

safirer blå

dansa i röds slingor

stiger

turkossolen

upp

i vita dunfällar

ur sömndruckna disögon

vaknar

solsländans

spinnande

ton

pilträdet viker upp

barkmantel

han spänner bågen

lägger stråken an

pilträdet sköt ut

pilar

trädde alla hennes tårar på band

ser hasseln blomma i lindens ask

och pilträdet

skjuter ut

pilar

hennes blad föll

sakta

sakta

till marken

hon gav sig fullt hän

hän

given

cirkel av livs fullbordan

i gryningen synes den späda

hasseln

bära

blom

vita kristallblad

jag såg

vintervide

blad smälta

sjunker

in