viloflamma

skålen av

handblad

ligger trygg

i hennes hand

hon minns jordarna

vilka gav leran

växterna stenarna

vilka gav glasyr

elden vilken möjliggjorde

sömnträd

släpper in

sömnblad

i skålen med rykande

källvatten

ur skymningsdimmans

dis

harmoni stiger

ur

eldtöcken

sluter hennes sömn

in i blad

i bädden av mossa

av rosenblad

seglar hon in i solen

gnistpil

antänder

viloflamman

fågel sitta i askens

krona

strös asktoner i omfamnen