(tofsvipor)
tofsvipor
skrudar träden
röda pärlor
lockar
vingar
rör ivrigt
vid luften
moln seglar in i
solhav
lyfter ljusskålar
in i människohav
tofsvipor skrudar
träd
i en stund av
vindstillhet
*
(i lä)
dessa träd
i lä
av kuber bär
ännu
blad
färgerna de bär
är
terra di sienna
bränd
kartor är lagda
in över gräs
spår av bara
fötter
dansar i
rotminnen
träden ler
med
molnfärdspenslar
*
(kunde)
kunde jag
slita mig
i tusen stycken
vore det
väl
väl
så kunde jag
när styckena är
lästa
falla
falla
fritt
värma trädens
rötter
*
(rumsreden)
möblerna
är
täckta
med spindelvävar
genom sprickor
sipprar
damm
färgas
i
pelare faller in
över golv
på golvet
sitter hon
vaggande
vaggande
ett är lyfter
hennes händer
hennes stängel
hon öppnar
fönsterluckor
möblerna
andas drömsvar
rummet
rumsreden
strålar
vita
*
(hit)
hit
bars jag
av vindens lek
jag kan bara undra
till vad
till
vad
en spillra
en grindslant
*
(”)
de vilka slog
kedjor slår kedjor
runt medvarandes halsar vrister
var, är mest
rädda för sig själva
tillåt dig ej att
vara eller bli slav
*
ta emot med öppna
händer
det är ett
givande
*
(”)
har du en gång
upplevt en fågel
landa i din hand
då vet du tyngden
av livets sprödhet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar