(gräsöken)
dimman tätnar
alltmer
allt
mer
pyramiderna
i gräsöknen
dryper av fukt
höststämning
andas
ljusbidan
skänk mig
ur
ditt hjärta
*
(komna)
komna
ur
ro
stiger andning
andningsdroppar
bäddar in
stigarna
vandrade
i sidenpapper
sidenbanden
är
röda
skimmer
*
(glasskrud)
träden
är
skrudade
i glaspärlor
diamanter
fyllda med
sommarminnen
förtäljda vid
strandeldar
*
(vinterglödsträd)
älskade
din hand
så god
omfamnade mina
stelnade
fingerblad
du ledde mig till dessa
sandstensröda
berg
dina händer lade du
mjukt över mina ögon
andas viskade du
och
jag andades
varghjärta hördes besjunga
skönheten
du släppte mina
ögon
fria
du visade mig
vinterträdets
glödandevita
safirer
*
(”)
ensidighet tär på vandringarnas vandring
samsidighet är föränderlighetens varaktighet
så viskar stämmaren
*
(”)
det finns en orsak varför skruvar skruvas i medsols
samt skruvas ur motsols
liknar livsspiralen
*
(”)
berättarglöden gav orden vid eldarna
detta var innan staket restes gränser lades
sedemera band hon böcker
lärde folken läs samt skrivkonsten
ja
konsten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar