onsdag 3 december 2014

den 22 november 2014

(osedd)

de ser henne ej
de hör henne ej


barnet
slår
skriker


förtvivlan spränger
river
sliter

muren rämnar
de ser

barnet är
livet
de

önskade

*

(ebenholts)

en droppe blod


en stjärna
vit


snö
faller vid
tröskel

vindar blåser in


golvet
är


blankat
med tall


skimrar djup
ebenholts

fönstren bär
frostrosor

*

(innan)


han sade
innan

du kom
levde jag ej

genom dig
vill jag leva


hon föll samman
molndrakarna

lyfte hennes frid
ur tvång

*

(minns)


i molnskogar
hölls
armar

runt hennes frusna
stjälk


någon bröt
stjälken

armar
hölls helande om

detta
minns
hon


detta minne sörjer hon

*

(högar)

de gräver


tunnlar
marken är en gunga

de vet
stigarnas bärande

de vilka ser
med jordögons skärpa

*

(”)

förtvivlan är ropet
vilket manar till medvarande

*

(”)

ögon vilka verkligen ser
är belivande för den vilken ej var sedd

*

(”)

så många karga landskap
kupa dina händer runt dem människa
i kärlek


Inga kommentarer: