(du)
du rörde
vid den ton
fågel blå
drömde i
nyponskogen
där taggarna är blad
där rosorna
är
ellipser
i den skog
vilken doftar
friskhet
in i stövlar
knutna hårt
runt vrister
ur snörningar
steg tonen
befriad
in i den röda fågelns ton
violer
sträckte
violett tonlåga
in i ditt svar
*
(lägg)
lägg
dina händer
till mitt bröst
lyssna till havets sånger
andas in
stjärnbladens
skrifter
tecknade med
månstrimmor
bläcket kommet ur
drömmoln
*
(skänk)
han
skänker glädje
vart än
han vänder
sitt ansikte
han bär livets glädje
med sig
i varje rörelse given
*
(skingras)
så skingras
tyngden
i det
oken lyfts av hans axlar
han reser vida
in i svarande stigar
följer den stjärna
vilken alltid strålat
hans
väg
han ser den nu
i ljuset av
den skingrade tyngden
*
(”)
uttala de ord vilka belivar mötessjälen
*
(”)
det osedda gives vägar in i det sedda
så se innan det sedda blir
det osedda
vakna in i livsflöde
*
(”)
dina händer är ej skapade till att vare sig
slutas hårt eller knytas
de är skapade i till för andning
*
*
(gryningsfolk)
i gryningen
far gnistan
tänder elden
elden i hans händer
han
lindar kärlek
runt kvinnan
han älskar
hon ler i kärlek
in i hans ögon
de reser
vägen
*
(höststämma)
vindar
vindar
dansar i denna ängs
stelnade
höststämma
glittra
frostsafirer
i nattens stillhet
andas
renhetens stämma
*
(torkadeblad)
han sluter
de torkade bladen
ömt
i handens
rede
ett rede
vävt med drömtrådar
givna av sjön
vilken bär
stjärnornas
viskningar
*
(vitkalkad)
vitkalkad
stuga
grunden är mönster av stenar
taket bär halm
fönstren bär skimmer
huset vilar
ljusvärme
kärleksskimmer
i ringen av stenar
muren lagd med bara händer
i balans
en stork
vakar
med stugans välfärd
*
(han
vandrar)
han vandrar
in i skogsvida
så
bar
vinden
hans längtan
kommen ur svanarnas
tonblad
*
(”)
det är lätt att glömma
du vet väl att stenar kan flyta upp till ytan
*
(”)
ringarna i vattnet
är förenade med rötternas bärkraft
*
(”)
se stjärnorna i natten
hur kan du säga att dessa är
en och en
eller åtskilda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar