tisdag 16 december 2014

den 16 december 2014


(oblat)

djupt in
i berget

vilar ett ägg
inom är vingarna slutna


och vingarna är händer



i denna natt
är dörrarna öppnade


i denna natt är ägget
en skimrande opal


i hans händer
läggs detta ägg
slut det till ditt hjärta

i denna natt
öppnas en opal



han skådar hennes ansikte
hon öppnar sina händer


ditt ansikte
älskade

vårt ansikte
älskade


är en oblat

given oss i mening av


liv

*

(driver in)

vind

driver in

han vilken talar med moln


skapar i händer
rosor vita


vind driver in

skeppen
ur bladens vikta ark


han vilken talar med moln


släpper
rosenblad fria


seglaren lyfter ansiktet
in i vita vingar

*

(till korta)


till
korta

kommen

dagens ljuskorn


händer sträckes fram


drogs
skyndsamt
åter


vid åsynen av
den stund

näri nödens portar

slogs upp


näri detta hjärta
pulserade
blodsvärme

*

(vände)


så vände flocken


sina ansikten
in i

bergshöga


berget
slöt ögonvingar
om deras vitnade hud


gav dem syner
av är


varvid
flockens ansikten
skimrar i morgonrodnad

*

(”)

livet kan du ej värdera
med begrepp av värdetransporter
livet är en öppnad hand

*

(”)

försöker du tvinga ned pusselbitar
där de ej hör hemma brister bitarna

*

(”)

det finns egentligen bara en syn
den synen är att skåda med tomma ögon
först då; kan du se genom illusionen av det vilket kallas verklighet


Inga kommentarer: