(fönster)
fönster
skrudade
i
diamanter
gnistrande
gnistrande
skönhet
fyller smärtans händer
sorgens hjärta
vaggar
bröstets
stormar
*
(bergsansikte)
och berget
väckte
det ansikte
de
ej
såg
ögon strålade
vrede
ej röd
isande vit
sände ispilar
gnistrande
in över
stölden
de gjorde
berget sväljer vreden
sörjer
smaragderna
de
mattade
mörkret faller om
i
grundens förlåtelse
andas
morgonstjärnans
andedräkt
*
(ur
sömn)
ur
sömn
lyfte de
ansiktets
bårder
rosentonen
helar
urkodens
tonart
*
(hav)
hav
hav
vindlande
svindlande stillhet
ur djupen stiga de
pärlor
givna av luft
svävande
svävande stillhet
seglande moln
seglande rockor
möter
ljuset
ur
havet givet
*
(handomfamn)
han
omfamnar
hennes ansikte
ögon strömmar
in i varandra
de
vandrar
bergsstigen
följer
lamornas
silverklanger
budet
bärs
i skir andning
templen
möter
dem
i gryning
trappan är lagd
av bergsfolk
solen reser
över bergen
*
(”)
rör ej det du tror dig äga
invänta tillåtelsen
*
(”)
är ditt hjärta öppet behöver du inte
eftertrakta att bli någonting
ty i den stunden är du
allting
*
(”)
det finns stränder där sanden
ännu är målad i färger av stjärnor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar